Det regnar på mig. Inga mängder direkt men det regnar. Dagen innehåller planer på att pipa in till centrum och kolla lite samt att hitta något ställe med lite spontan lokal musik, Google regerar. (skrevs på morgonen).

Det där med att hitta olämpliga ställen att studera lokalbefolkningen på var inte så bökigt. Det finns bla. en Coyote Ugly bar nere på  stan. Vem som skulle köra resten av dagen och kvällen var lite bökigare. Gjorde en förhandling med mig själv och förlorade, eller vann. Efter lite eftertanke la jag ner projektet. Inget för ansvarsfulla pensionärer på rymmen i USA.

Nu har det stilla regnet övergått till rejält regn och thunderstorms (åskväder x 4). Blir antagligen en stilla dag av planerande i morgon. Vet inte om jag skall åka norrut till Kentucky. dra västerut eller ev. dra mig mot New Orleans hållet.

Nu på kvällen har jag varit på Countrykonsert på Grand ole Opery. Några doser country till så blir man nog en riktig countrynörd. Snacka om entusiastisk publik. Ett antal tusen USA bor som skriker rakt ut när dom sjunger vissa låtar. Dom klämde såklart in nationalsången mitt i alltihop.

Hade med mig lillkameran till countrykonserten Klart misstag. Syns tyvärr på bilderna. Kommer jag hit någon mer gång blir det det tunga artilleriet

Dagen har hittills bestått av att ta mig till Nashville. Motorvägsbilder har ni redan sett. I min förställningsvärld skulle Nashville vara en mellanstor stad med lite lantligt stuk. Jo tjena, inte många rätt där inte. Storstad med skyskrapor, en downtown och långa avstånd och allt. Undrar var dom hittade Doug Seegers någonstans. inte var det downtown inte. Motorvägar överallt. ”I hate freeways”, skall skaffa en dekal med den texten och sätta på bilen. Freeways fungerar hur bra som helst mellan städer men inne i städerna blir det lite bökigt om man inte riktigt vet vad man vill. Man hinner inte se/plåta något på grund av trafiken. Borde kommit hit redan i går för att kolla upp firandet i kväll. Jag borde skärpa mig när det gäller att kolla upp saker innan jag drar i väg. Kommer antagligen inte att ske.

Var en sväng ner till downtown. Poliser och avspärrningar överallt, antagligen inför kvällen. Ska smita ut och se om jag hittar någon plats där man kan se något framåt kvällen. Frågade en kille här om att åka ned till centrum och parkera i kväll. Han bara skrattade.

Fixade i all fall en  biljett till ”Grand ole Opery” tills i morgon.  ”Grand ole Opery” är tydligen en del av Operyland ett köpcentrum som heter duga. Tydligen skall jag se och höra John Conlee, Josh Thompson, Riders In The Sky, The Isaacs, Intermission, The Whites, Ricky Skaggs, Josh Turner. Undrar vilka intermission är dom har bara 15 minuter på sig 🙂

Tar en xtra dag här för att vila huvudet och tänka igenom nästa steg. Skall vara i Austin om ca 10 dagar. Elvis Graceland ligger på vägen men det drar inte speciellt. Finns inga bevis för att the King is dead.

Det är ju verkligen kvalificerade i-lands problem man har att hantera, Skall jag ta en sväng till Kentucky när man ända är i ”närheten”? När skall jag klämma in Cadillac Ranch? Tunga tunga beslut men dom måste hanteras.

Höll på med min ”mördarjakt” på luftkonditionering i natt också. Hur jag än ställde in det så satte den rackarn igång efter en stund.

Rubriken blir kortare och kortare. Började dagen med köra söderut på routen Bitvis så är den bra utmärkt, bitvis mindre bra (inget alls).

Jag har ju broschyrer/kartor med mig men det är ju fusk att läsa på hur man skall köra. Det vet alla killar. Men det är bara att ställa in navigatorn på någon lite stad man vill till och säga åt den att undvika motorvägar. Hamnar man fel är det navigatorns fel. Det är inte alltid den hittar rätt väg men det är alltid ”inressanta” vägar. Jag har aldrig sett så mycket popcorn wannabes (majs) som i dag. Mil efter mil med majsfält, jätteintressant. Blir det en missväxt får dom lägga ner hela staten.

Efter lite sightseeing bland majsfälten, dom är gigantiska, kom jag rätt. Vissa små städer satsar hårt på skyltningen och har alternativa vägar beroende på vilket år som  avses. Routen har aldrig varit en eget vägnät utan var mer ett sätt att ta sig västerut på redan befintliga vägar.

Som vanligt vet jag  inte riktigt var jag är utom att jag är en bit från Nashville. Jag har lagt ned route 66 åkandet för några dagar. 

Jag har en plan. Vi vet ju hur det brukar gå med dom. Planen är att sticka in till Nashville i morgon. det ligger bara några timmar bort och stanna där ett par tre nätter. 4 juli måste firas i Nashville. Den stan är impregnerad med countrymusik.  Skall kolla om det går att komma in på ”Grand old Opery” när man ändå är där.

Har inte behövt besöka en sån där bil med lysen på taket ännu på den här resan. Trodde det var dags idag när det blev lite mycket moms på hastigheten. Jag hängde på bilen framför på en freeway och satt och lyssnade på musik. Nuvarande favorit är ZZ-Topp, Lite tunggung från Texas.

Har inte hört av New York resenärerna mer än att dom satt och käkade i Little Italy för några dagar sedan. Dom borde käkat klart nu. 

Talk to you tomorrow. Hopefully from Nashville.

Det börjar bli ordning på routeåkaren. Andra dagen i sträck som jag vet var jag är. Tagit ett rum på Best Western i Lincoln Illinois. Det är Abraham Lincoln födelse stad. Går inte att undvika att inse det. Hotellet har till och med pool.

Dagen har bestått av lugnt körande söderut i riktning mot St Louis. Har tid på mig så här stressas det inte. ZZ Top  på spelaren. Vinglade till det när tankarna var på annat håll. Läste en vägskylt som det stod west någonting. Då vaknade jag till. Jag skall inte västerut, åtminstone inte nu. Dags att vakna till och kolla läget. Mycket riktig det vara bara att göra om och göra rätt. Routen är inte skyltad på långa sträckor så det gäller att kolla riktningen och hitta en dålig väg. Den underhålls bara bitvis.

På några ställen så leder den igenom små samhällen. Där kan man se hur dom lever här. Det är inte Hollywood storlek på husen direkt men ofta väldigt prydligt. Amerikanska flaggor på gräsmattor och hus. Dom är stolta över sitt land. Jag stannade till för att ta en bild genast stannade bilen efter och undrade om jag hade problem. Dom är hur vänliga och hjälpsamma som helst.

Det står något på fasaden.Jag skall försöka ta reda på vad när jag kommer hem genom lite photoshopande. Det finns gott om övergivna hus.

Det här motellet strök jag. Tror att det var öppet. Det stod några bilar där i alla fall. Kvaliteten på bilarna gjorde att man kan misstänka vilken kvalitet det var på motellet. Även jag har en nedre gräns.

Försök till selfie i bilen. Blev sådär. Mest beroende på fotomodellen. Man ser i alla fall att taket är borta. Armarna räckte inte riktigt till. Får ordna något bättre framöver.

Tydligen ett gammalt fängelse. Måste varit ett lugnt samhälle. Innehöll bara två celler, Allt som är lite gammalt är en attraktion. Orkade inte ens gå ur bilen.

Skall korta ned rubriken ytterligare. Dagen började som gårdagen, motorväg. Mitt på dagen lika så. Det mest spännande var en lastbilsbrand Tur för mig var det i västgående filerna. Det blev massiva köer direkt. Det var ingen allvarlig brand så vad jag såg hade ingen blivit skadad. Dom har en hel del rutin på att hantera sådant här.

Jag körde med två navigatorer bara för sportens skull.  Min egna kallad Astrid och den i bilen kallad Ava. Ava pratar engelska och räknar miles, Astrid kör med svenska och kilometer. Blir alltid lite underhållning att reda ut det hela. Speciellt ett 15-tal mil utanför Chicago när dom tyckte olika om vilken väg man skulle ta. Det var bara att snabbt bestämma sig för vilken som skulle få vinna, Ava fick vinna. USA är ju hemmaplan. 

Skylinen av Chicago från norr, tror jag. Det var väl inte en av mina mest lysande idéer att ge mig till downtown Chicago på en lördagskväll. Hade planerat att ta en natt utanför Chicago för att åka dit på söndag förmiddag. Men att följa mina egna planer är inte en av mina mer framträdande egenskaper. Jag skulle bara köra lite till innan jag stannade.

Rätt som det var så satt jag fast i motorvägsnätet som finns runt alla större städer här. Det var bara att hänga på. Det gjorde alla andra också. Det är bara att inse att vi är flockdjur

Kvällen eller en del av den tillbringade jag i downtown Chicago. Någonstans här finns skylten jag letade efter. (Här startar Route66). Var i närheten av gathörnet jag skulle till. Antagligen körde jag dit flera gånger. Att stanna för att ta några bilder var liksom inte att tänka på. Vid ett tillfälle var rejält på gång men då hade grabbarna och tjejerna med röda och blå blinkande lampor på taket av sina bilar satt upp spärrband över den gata jag tänkte åka in på. Gav upp och tog den planerade gatan (W Adams) ur stan och startade körningen på Route 66.

I kväll  vet jag faktiskt var jag är. Jag sitter på ett motell i Braidwood en bit söder om Chicago (Det står på kvittot). Här körde dom med 4 Juli fyrverkerier redan i dag. Riktigt varför visste inte killen jag pratade med. Jag trodde 4 juli var en helgdag, kanske inte. Annars var det väl för att det var lördag.Lär väl visa sig om några dagar.

Framme rätt sent så det fick bli burgare till middag.

Grattis mig. Har just upptäckt (hört) att det går ett tåg i närheten och det tutar utav bara den när det passerar Braidwood. Hoppas det inte går för ofta på natten.

Ytterligare en dag på vägen. Som vanligt vet jag inte var jag är, tror i Nebraska. Nu har jag sett nog  av vägarna. Men det är en dag kvar innan jag är framme, ca 90 mil. Stannar nog en natt till, närmare Chicago så att jag kommer till gathörnet i Chicago där startskylten för Route66 sitter på söndag förmiddag. Då hoppas jag alla Chicagobor ligger och sussar. Behöver stanna någon minut i hörnan  eller i närheten av den om det går. Måste komma hem med bildbevis. Slutskylten står någonstans vid Santa Monica pier LA. När jag passerat startskylten är bara att dra iväg söderut. Routen är inte fullständig  på alla ställen (borttagen, överbyggd mm.) så det blir lite trasslande för att hitta. Har kvar kartorna från förra gången så det fixar sig.

Skall kolla om det  är något vettigt på gång i Nashville, ”Grand ole Opery”. Skall inte vara i Austin före 13/7 så jag har gott om tid att hitta på något.

Det här var ett ”Point of interest” mellan västgående och östgående filerna. Speciellt byggda tillfartsvägar till stället. Noggrant skyltat i god tid. Det bestod av några stenar och ett träd noggrant inhägnade. Vad var intressant??? Möjligen för någon nördgeolog. Det stod något om skiktade klippor på en informationsskylt.

Får börja fundera på en smartare rubriksättning. Blir lite jobbigt när jag kommer fram till dag tjugosjunde. (Fixat)

I dag har det varit bilåka från morgon till kväll. Sitter någonstans i Wyoming och knackar ihop detta. Har passerat klippiga bergen vilka inte är särskilt klippiga här, mer backiga.

På eftermiddagen infann sig den riktiga känslan av roadtrip. Fri sikt till horisonten runt om och inte ett träd i vägen. Det är väl där uttrycket ”Big Sky” kommer ifrån. Snabbt på med lite country på spelaren. Har tyvärr inte Willie Nelson ”On the road again” med mig.

Bilden verkar innehålla en backspegel kan inte vara rätt. För inte sitter man och fotar när man kör på motorvägen eller hur 😉

Har konstaterat att Gothenburg inte ligger på västkusten. Det ligger  i Nebraska enligt det som stod på en lastbil. Kolla märket på lastbilen. Ganska vanliga.

Tredje dagen på raken utan att äta hamburgare. Det måste vara något av rekord här i hamburgarens förlovade land. Man får dock köra in i småsamhällena en bit för att klara av det. Direkt efter vägen finns det för det mesta bara snabbmat typ burgare och pizza att tillgå. I morgon blir det prärieköra för hela slanten. Skall försöka ta mig så nära Chicago jag hinner.

Har väl kört närmare 100 mil idag men likväl återstår det 180 mil. Kommer att vara framme på lördag om inget oförutsett inträffar.

Efter att undersökt morgonrusningen i LA (Los Angeles) kom jag till rätt motorväg. Tur att man har en navigator, Utan den skulle det bli mycket felkörningar. Nu verkar man vara infödd och kan ta rätt fil i god tid. När jag kom ur LA hamnade man i trafiken till Las Vegas. Las Vegas måste ses på natten. På en eftermiddag ser det ut som vilken ökenstad som helst. Tur nog skulle jag inte stanna där utan bara passera. Mitt intresse för att garanterat förlora pengar är måttligt. Får se om jag sticker dit på slutet av resan.

Det var mycket trafik i LA förra gången jag var här men jag har inget minne av att det var så här mycket. Det tog ca 6 timmar från LA till Las Vegas. På vägen ur stan såg jag att trafiken in mot LA stod helt stilla.

Försökte ta några vägbilder genom framrutan på vissa ställen men fick inte till det. Det minsta man kan säga är att vägarna bitvis är betydligt mer bildvänliga är E4’an hemma. Dom är rakare också.

Har tydligen kört igenom Nevada för att hamna i Utah. Var kanske en lite stund i Arizona också. Sitter i en ”stad” som heter Cedar City. Ingen aning om var den ligger utom att det är på vägen till Chicago. Det deprimerande är att efter ca tio timmar i bilen har jag visst 2700 km kvar enl navigatorn.Skall försöka köra en rejäl bit imorgon. Målet vara att vara i Chicago på fredag. Men det är ingen ide att komma dit mitt i natten.  

Det här verkligen Trumpland. Ingen bra ide att ha synpunkter på valresultat i presidentval och sanningshalten på FOX news här inte. Var och käkade på ”All American dinner” fullt med flaggor och dekaler typ ”America is greatest” mm.

I dag vaknade man färdiglaggad och klar. Kroppen och klockan är hyfsat överens. Kollade upp det därmed den lokal marknaden. Det som inte framgick av reklamen var att den bara var öppen på söndagar så det var bara att hitta på något annat. Drog till Zoo istället. Som vanligt ligger allt på ”fel” sida av stan så det blev mera kökörning.

  Det man kan säga om Zoo i Los Angeles är att åk till Kolmården i stället. Alla kattdjur hade koll på värmen och höll sig utom synhåll på något svalt ställe. inhägnaderna var alldeles för små tyckte jag. Lite som parkerna såg ut förut i Sverige,. För lite att göra och alldeles för lite utrymme. Något safariåkande existerade inte.

Det bästa var terrariet bla. på grund av att där körde dom med tempererat klimat. Klart nödvändig för som vanligt hade vädertjejerna fel. Det blev betydligt varmare än dom trodde.

Dom verkar ha missuppfattat vad man skall ha en vinkylare till. På dom undre hyllorna hade dom sköldpaddsägg.

Nu skall plockas i ordning för lite bilåkande. En sisådär 700 mil.

Open road and big sky ahead.

Dag 2 började lite sent. Efter att ha somnat mitt i natten i går var det en hygglig själ som ringde och undrade hur det var i Los Angeles, klockan halv tre på natten. Det där med tidsskillnad har inte riktigt gått hem hos alla, men det gjorde inget jag skulle ändå upp och svara. Temperaturen är på väg åt rätt håll. I går var det visst över 40C (110F). Nu verkar det vara på väg åt svensk högsommar. Skall vara kvar en dag till sedan drar jag ut på vägarna (open road and big skye).

Det finns ett antal bilar här och alla verkar vara på väg åt samma håll som jag. Köer överallt. Motorvägsfart är i teorin ca. 110. I verkligheten får man vara glad om man kommer upp i 50. Alla som bor söderut skall norrut och alla som bor norrut skall söderut. I och  för sig så bor det ungefär lika många i Los Angeles som det bor i hela Sverige och många bor i enplans hus. Det gör att avstånden är stora till allt.

Det  terrakottafärgade huset på bilden är ett fik som skall ha Los Angeles bästa kaffe enl. reklamfilmen på flyget. Jag kunde inte kolla eftersom det är svårt med parkeringsplatser. Överallt hotar dom med bortforsling om man inte sköter sig. Jag käkade tvärs över gatan. På eftermiddagen skulle jag leta rätt på en marknad med lokalt producerad frukt o grönt. Den låg på ett jättebra ställe, undrar vilket.